Global dyslexi banade vägen

Problemet med dyslexi och lässvårigheter är globalt. Därför har Lexplores målsättning redan från början varit expandera internationellt.

Finansiering har inte varit ett problem för Lexplore som redan från starten har haft starka finansiärer med på resan. Nu ska bolaget börja bygga lönsamhet genom att komma in på nya marknader och snabba på processerna.

I början av 1990-talet genomfördes en stor studie av lässvaga och normalläsande elevers utveckling vid Växjö universitet. I studien som kallades Kronobergsprojektet följdes 185 elever som fick läsa en text samtidigt som deras ögonrörelser spelades in. Forskarnas hypotes var att det var möjligt att avläsa läs- och skrivsvårigheter genom att studera barnens ögonrörelser när de läste. Studien bekräftade hypotesen.

Nästan 15 år senare plockades inspelningarna fram av Gustaf Öqvist Seimyr, forskare i ögonrörelsemätning och läsning vid Karolinska Institutet. Tillsammans med Mattias Nilsson Benfatto, som skrivit en avhandling om maskininlärning, artificiell intelligens och läsning, började han experimentera för att se om man kunde skapa datamodeller som kunde fånga upp läsproblem genom att analysera inspelningar av ögonrörelser.

– Experimentet la grunden för Lexplore men det är klart en lång resa från en forskningsupptäckt till ett företag, säger Gustaf Öqvist Seimyr. 

Ska börja bygga lönsamhet

Finansieringen har aldrig varit den stora utmaningen för gänget bakom Lexplore. Sedan starten har man haft starka finansiärer som trott på idén och varit villiga att satsa långsiktigt på en tjänst som har stor potential att slå på en global marknad.
– Det har varit väldigt bra men nu börjar vi ju komma till en punkt där vi behöver bygga lönsamhet också. Vi vill omsätta 100 miljoner inom ganska kort tid. Det ska vi göra genom att komma in på fler marknader men också att snabba på processen när vi väl är inne på marknaderna. Som det ser ut nu tar det lång tid att få skolorna att pröva något nytt. Det gäller inte bara i Sverige, utan på alla marknader, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

Den stora utmaningen har varit att göra tekniken enkel och tillförlitlig så att skolpersonal kan använda den på rätt sätt.

– I början åkte vi ut till skolorna och gjorde de här testerna men tanken var ju hela tiden att skolorna själva skulle göra det här och det ställer ju helt andra krav på användarvänlighet men även på support och kontroller från vår sida, säger Gustaf Öqvist Seimyr. 

Gustaf Öqvist Seimyr och Mattias Nilsson Benfatto.

Sprunget ur KI innovations

Till en början var projektet en del av KI innovations, en inkubator som bistår forskare och studenter med innovationsstöd. Här fick Gustaf Öqvist Seimyr och Mattias Nilsson Benfatto kontakt med Fredrik Wetterhall som fick ansvaret för affärsutvecklingen av produkten och som så småningom blev Lexplores förste vd. I nästa steg sökte de pengar från Vinnova för ett större projekt där de skulle utvärdera den här tekniken ute på skolor i två år. 

– När vi var färdiga med de här stegen hade vi både testat screening-förfarandet och tänkt till kring tekniken och hur vi skulle få ut den i skolorna. Då startade vi vår verksamhet, berättar Gustaf Öqvist Seimyr. 

Den tänkta användargruppen var skolelever i årskurs 1-3.

– När vi startade låg fokus mycket på att hitta dyslexi och de elever som hade problem med läsning. Men ganska snart märkte vi att det fanns ett behov av att titta på läsförmågan mer allmänt och också titta på de elever som är duktiga. Idag erbjuder vi skolor att genomföra ett kort test med alla elever för att de ska få en uppfattning om hur det ser ut i olika klasser och grupper, berättar Gustaf Öqvist Seimyr. 

I första hand är det kommuner som är inköpare av Lexplores produkt. De lärare och specialpedagoger som ska testa eleverna utbildas av företaget. När eleverna testas görs samtidigt en analys som man kan ta del av via en webbportal.
– Testresultaten visas på lite olika nivåer. Om man är lärare kanske man har tillgång till sina elever, är man rektor eller skolchef kanske det inte handlar om enskilda elever utan mer om att få en överblick för att se var man ska sätta in extrainsatser. Vi rekommenderar att man gör tre undersökningar per år för att följa upp eleverna och se så att de insatser man sätter in verkligen fungerar, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

För att skolorna ska kunna göra testerna behöver de en eye-tracker som kostar cirka 2000 kronor. Själva testerna kostar cirka 100 kronor per elev och år. 

– Jag vet faktiskt inte hur många skolor som köpt in vår produkt hittills men jag vet att vi gjort ungefär 70 000 screenings och tester än så länge, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

Ett globalt problem

Sverige är ett litet land men problemet med dyslexi och lässvårigheter är globalt. Därför har Lexplores målsättning redan från början varit expandera internationellt. 

– Våra största marknader just nu är Sverige, USA, Storbritannien och Förenade Arabemiraten, där det finns många internationella skolor som har engelska som undervisningsspråk. Vi satsar också på Norge, Tyskland, Portugal, Brasilien, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

Att se utvecklingen från en forskningsprodukt till något som faktiskt fungerar och påverkar ute i skolor och verksamheter har varit en av de stora sporrarna för Gustaf Öqvist Seimyr.

– Det är något som inte händer särskilt ofta i forskningsvärlden så det har varit väldigt kul. 

Vi har dessutom fått en väldigt positiv respons från skolor som tycker att vår produkt ger en översikt, en struktur och ett arbetssätt. Det är nästan ingen som slutat använda det och det är ju ett bra betyg. 

Lina Rosengren

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.