”Det vi gör förändrar en hel bransch”
31 mars
Kjell A Nordström: ”Pandemin förändrar allt fundamentalt. Det gjorde aldrig finanskrisen”
29 mars
Digital mognad håller Sverige igång
27 mars

”Män har satt standarden för banktjänster”

Henrik Rosvall – Dreams

Gamifiering och nudging ska förbättra vår privatekonomiska hälsa och attrahera de som storbankerna har missat. Det är målbilden för sparplattformen Dreams som nyss tagit klivet ut i Europa.

Locka, lura, uppmuntra – de psykologiska knepen för att få folk att välja rätt beteende är många och fungerar framgångsrikt för rader av träningsappar som lyckats få soffpotatisar att börja träna. Samma sak måste gå att göra med sin privatekonomi. Så började Henrik Rosvall, då marknadschef på Avanza, att fundera. Idag finns appen Dreams med över 450 000 användare och bolaget som har licens som värdepappersbolag kan nu verka i alla europeiska länder med sin skalbara plattform och har just tagit klivet ut från Sverige och Norge in i Tyskland.

– Appar som med hjälp av psykologi och beteendevetenskaplig teori får folk att förändra sitt mönster när det gäller hälsa, vikt och träning har visat sig framgångsrika. Min övertygelse var att samma sak skulle gå att göra för att förbättra människors privatekonomiska hälsa.

Snabba kickar

För det är så Henrik Rosvall beskriver appen Dreams – som en plattform som förbättrar människors hälsa inom privatekonomi. Appen är gratis, användaren skapar ett konto och knyter sitt lönekonto hit. Sen kan resan börja, men till skillnad från det mer traditionella sparandet kommer användare att på olika sätt uppmuntras och triggas på vägen fram till sina mål.

Henrik Rosvall, vd och grundare, Johan Hemminger, grundare.

– Konsumtion ger snabba kickar och snabb belöning men när man sparar till något skjuter man upp belöningen till senare. Ju längre fram i tiden målet ligger desto svårare är det. Vår metod bygger på att ge användaren belöningar och uppåtpuffar på vägen. Det kan handla om ett pling i telefonen som meddelar att du uppnått ditt mål för veckan trots att det bara är torsdag, ett konfettiregn på mobilskärmen när du nått en viss summa eller något annat som har positiv effekt, förklarar Henrik Rosvall, grundare och vd.

Gamifiering får oss att spara

Pengarna som användarna sparar hamnar antingen i en fond, i en ISK, eller på ett sparkonto på Ålandsbanken, som 2018 gick från att vara partners till att bli delägare i Dreams. På flera olika sätt uppmuntras sparande i appen: en summa som dras varje vecka för att nå ett visst mål, en femtilapp varje gång ditt favoritlag gör mål, 70 kronor varannan dag för att du slutat röka eller en hundring varje gång du tar med dig matlåda istället för att äta ute och ta en extra latte på vägen.

– Det bygger på beteendevetenskaplig teori som skapar en emotionell koppling till de mål man sätter upp och som boostar användaren att upprätthålla det nya sparbeteendet. Med hjälp av gamifiering och nudging skapar vi en lust kring sparande.

Hittade bortglömd målgrupp

Och ökat sparande behövs. Vi lever allt längre, vi har ett pensionssystem som knappast kommer att sörja för oss när vi uppnår den åldern, bostadspriserna fortsätter att stiga och människor handlar för pengar de inte har i större utsträckning än någonsin tidigare. Men de traditionella bankerna är dåliga på att attrahera människor som inte redan har ett intresse för pengar.

– Vi riktade tidigt in oss på gruppen millenials. De har större krav på standard i livet än tidigare generationer samtidigt som de har höga skulder och nollsparränta. Deras kassaflöde används i stor utsträckning till att betala av lån. Dessutom är de digitala och vill inte träffa en bank. En annan viktig målgrupp för oss är kvinnor. Det finns ingen annan som bryr sig om att titta på hur denna grupp vill ha sina tjänster paketerade och det är män som har satt standarden för dagens banktjänster. Att missa kvinnor som målgrupp är ett stort misstag av storbankerna.

Framtiden för bankerna

Men den nya tidens snabbfotade fintechbolag kommer inte att konkurrera ut bankerna utan de kommer att verka bredvid varandra i större utsträckning, tror Henrik Rosvall.

– Bankernas starka balansräkning ger dem en stark position. Det är svårt för nystartade bolag att visa på kreditvärdighet men deras snabba rörlighet kommer att skapa andra fördelar. Bankerna dras med gamla it-system som tar enorm tid att byta ut och dessutom präglas denna sektor traditionellt av en riskavert kultur där man belönas ju lägre risk man som storbolag tar.

De nya bolagen med en entreprenöriell kultur är tvingade att hela tiden lära sig nytt och tänka om och det kommer ge ett försprång gentemot storbankerna på vissa områden och inom vissa kundsegment, menar Henrik Rosvall.

– Det finns en kausalitet där vi som är snabba blir ännu snabbare och de som är långsamma blir ännu långsammare.

Vidare tror Henrik Rosvall på en konsolidering på marknaden av de som byggt fintechtjänster men som har svårt att få kunder.

– Tunga investeringar kommer fortsatt att behövas för att komma in på marknaden och har man inte bra funding kommer man inte att lyckas.

Men framtiden bygger på samarbete.

– Jag tror absolut på allt mer samarbete mellan bankerna och fintechbolagen där man drar nytta av både nydanande teknik, snabbhet och bra balansräkning.

Uppdaterad 11 mars
Lisa von Garrelts
lisa@techarenan.com

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.