Entreprenörer, ministrar, alcogel och framtidstro i paneler och pitchar på Techarenan Challenge

Utrikeshandelsministern Anna Hallberg, Givovanni Fili, grundare av cleantechbolaget Exeger och techkorrespondenten Alexander Norén var några av de som deltog på Techarenan Challenge 2020 som streamades live från Berns i Stockholm.

Med innovation och entreprenörskap i fokus avlöste panelerna varandra under årets upplaga av Techarenan Challenge. De två dagarna som streamades live från Berns i Stockholm kröntes av finalen i entreprenörstävlingen där 14 framstående bolag pitchade för juryn som korade Årets tillväxtbolag, Årets startupbolag och utsåg vinnaren av Näringslivets pris.

Innovationskraft och entreprenörskap var i fokus när entreprenörer, industrichefer, ministrar och experter deltog i det två dagar långa tech-mötet Techarenan Challenge. Mötet som i vanliga fall brukar äga rum med stor publik mitt i Almedalens puls hade i år flyttat in på Berns salonger i Stockholm men också ut till alla intresserade eftersom samtliga paneldiskussioner, inte mindre än 12 stycken, och alla bolagspitchar streamades live – öppna för alla att följa via nätet.

Innovationskraft, storbolagens roll och påverkan på tillväxt- och startupbolag och förutsättningar för nytänkande företag att lyckas, låg till grund för flera av paneldiskussionerna. Kompetens var ett nyckelord som flera av dagens paneldeltagare återkom till.

– Kompetensen är fundamentet för innovationskraft och Sverige har hög kompetens inom den digitala industrin, det var därför vi valde att etablera oss här, sa Huaweis Nordenchef Kenneth Fredriksen i en paneldiskussion med bland annat energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman om AI:s roll i samhället. 

– För att säkerställa att vi ligger i framkant måste vi satsa på utbildningsnivån i alla led, både bland de som utbildas nu och de som är i arbete, sa Anders Ygeman.

Sverige kan stoltsera med en rad oerhört framgångsrika företag som dominerar sin bransch globalt, detta både inom den traditionella industrin och bland nyare bolag. Men tillväxten av nya företag är minst lika viktigt för att säkerställa välmående i framtiden.

– Inom vissa områden är vi världsledande och Sverige har producerat en lång rad enhörningar. Men det viktigaste är att det frodas en ny generation under storbolagen och den undervegetationen känns hälsosam i Sverige, sa Alexander Norén, techkorrespondent på SVT som gästade paneldiskussionen om Den uppkopplade människan tillsammans med Jenny Hermanson, vd Spotify SE Norden, Karl Rosander, grundare Acast och Truls Sjöstedt, grundare Brighter.

Inspireras av entreprenörer

Under dagen diskuterades även vilken roll den traditionella industrin har för framväxten av nya bolag och för innovationskraften i samhället. Industrins roll är viktig konstaterade panelen som bestod av Mats Rahmström, koncernchef Atlas Copco, Anne Lidgard, programchef Vinnova, Tom Erixon, koncernchef Alfa Laval och Thomas Öström, grundare Climeon. Men det finns även en omvänd relation där de stora bolagen har mycket att lära av entreprenörsledda bolag.

– Entreprenörskulturen måste lyftas in i de stora bolagen, det är vår stora utmaning. Det krävs samma drivkraft i våra affärsenheter som i entreprenörsledda bolag. Inspiration från entreprenörssidan är oerhört viktigt för oss, sa Tom Erixon, koncernchef Alfa Laval.

Att mötas och utbyta ideér företag emellan är grunden till mycket framgång och innovation. I Sverige har vi bra arenor för företagsledare att träffas och vikten av detta ska inte underskattas menar Anne Lidgard, programchef Vinnova och tidigare chef för innovationsmyndighetens kontor i Silicon Valley.

– En styrka vi har i Sverige är att vi har lätt att ha kontakt med varandra industrier emellan. Vi ska minnas att Silicon Valley startade för att techmänniskor träffades i baren efter jobbet och bytte lösningar med varandra, berättade Anne Lidgard.

Under våren har de flesta länder i Europa stängt gränserna mot omvärlden och tillväxttakten har avstannat när ekonomierna gått på sparlåga. För att stimulera den europeiska ekonomin har EU därför nyligen lanserat ett enormt stödpaket.

– Vi har lanserat ett återstartspaket på 750 miljarder euro. Vi vill kickstarta Europas ekonomi och ta mer resurser nu. Vi flyttar fram resurserna till nu när de behövs som bäst, berättade Magnus Astberg, senior ekonomisk rådgivare på EU-kommissionens kontor i Sverige i en panel om EU:s hållbara finanser tillsammans med  Annika Winsth, chefsekonom Nordea, Carina Silberg, hållbarhetschef Alecta och Fredrik Ekström, vd Nasdaq Stockholm.

Det värsta har passerat

Som en underliggande ton i de flesta diskussioner låg coronakrisen och dess påverkan på exporten och på bolagens likviditet, innovationskraft och hållbarhetsarbete. Annika Winsth menade att vi troligen kommer att leva med och påverkas av pandemin under en längre tid än vad vi kanske förstår. Men hon sammanfattade ändå läget i tre positiva punkter.

– Det finns tre bra saker som vi kan se nu. För det första har viruset troligen passerat sin topp. För det andra ser vi att det sker massiva ekonomiska stimulanser runt i världen och för det tredje så var gissningsvis tillväxten i april och maj de sämsta månaderna för många länder. Vi har nog passerat det värsta. 

Under 2018 antog komissionen en handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. En av åtgärderna är den EU-gemensamma taxonomin för finansiering av hållbar tillväxt, som ger möjlighet att identifiera och jämföra investeringar som är nödvändiga för att nå en hållbar ekonomi. Taxonomin är ett viktigt redskap för att hjälpa ekonomin menade Fredrik Ekström, vd Nasdaq Stockholm.

– Taxinomin är viktig för att skapa en gemensam definition av vad som är grönt och är ett viktigt redskap för att hjälpa ekonomin att förstå vad som är grönt. EU har hög ambitionsnivå gällande hållbarhetsarbete och det är viktigt att taxonomin inte blir en bromskloss utan i stället ger klarhet och fungerar som en accelerator som får samverka med marknadskrafterna.

Sveriges ekonomi är starkt exportberoende och nedgången under våren kräver sina åtgärder.  Exportfrågan, hur det ser ut nu och vad vi kan vänta framöver diskuterades i en panel med utrikeshandelsministern Anna Hallberg, Stefan Karlsson, chefsanalytiker Exportkreditnämnden, EKN, Noel Abdayem, grundare Humble Co och Jenny Larsson, vd ABB Power Grids SE

Men krisen för även med sig en del goda effekter poängterade Axel Bruzelius, chef Nordea Startup & Growth: 

– Många techbolag bygger på digitaliserings-språng och tidigare har det funnits kanske 10 procent early adopters men nu har många fler behövt ta till sig nya lösningar. Det har uppstått en öppenhet mot förändringar för att man inte längre har kunnat göra på samma sätt som man alltid har gjort. Dessutom finns det nu ett unikt läge för nya ideér. Man kan säga att vi har kastat upp alla beteenden i luften. När ingen har bokat en resa på många månader är det ju ett guldläge för en uppstickare att komma med sin modell.

De stod som årets vinnare

Höjdpunkten under Techarenan Challenges två dagarna var när entreprenörstävlingens finalbolag pitchade live inför juryn som bestod av Sara Wimmercranz, grundare BackingMinds, Staffan Helgesson, general partner Creandum, Sophia Bendz, partner Atomico och Gustaf Brandberg, grundare Gullspång Invest. Fem minuters pitch följt av fyra minuters frågor från juryn gav det slutgiltiga underlaget för att kunna kora vinnarna av priserna Årets startupbolag och Årets tillväxtbolag. Dessutom utsåg en näringslivsjury vinnarna av Näringslivets pris.

Vinnarna 2020 är e-healthbolaget Grace Health som blev Årets startupbolag, medtechbolaget Dynamic Code blev Årets tillväxtbolag och cleantechbolaget Exeger vann Näringslivet pris.

Den 13 november är det dags för Techarenan Summit i Stockholm då förutsättningarna för svenska startup- och tillväxtbolag fortsatt ska diskuteras och ytterligare bolag ska koras till vinnare i Techarenan Challenge!

Lisa von Garrelts
lisa@techarenan.com

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.