Techarenan Summit13 november Waterfront, StockholmHomeEventsOm Techarenan
“Vi ligger minst 10 år före Amazon”
”Politikerna har en felaktig bild av företagaren”
Från litet teknikbolag till miljardbolag på börsen – ”Vi ska bli nästa Astra”

Digitalt språng: ”Det vi trodde skulle ta två år har gått på fyra veckor”

Carolina Wallenius Cerner, Anna Lefevre Skjöldebrand Swedish Medtech, Johan Gustafsson Visiba Care och Anette Åquist Falkenroth Knowit.

– Vi måste hitta nya sätt att producera, distribuera och konsumera vård. Men det kan ofta uppstå rädsla när det händer väldigt mycket väldigt snabbt, säger Anna Lefevre Skjöldebrand, vd Swedish Medtech.

Svensk medicinteknik har en lång tradition och är väl ansett internationellt. Flera revolutionerande produkter som pacemakern, dialysen och strålkniven är från början svenska uppfinningar. Och branschen är stor. I Sverige finns cirka 680 företag som exporterar varor för 20 miljarder kronor varje år. Men det är en heterogen produktgrupp. 

– Kliv in på en operationsavdelning på ett sjukhus och plocka bort personalen och läkemedlen. Det som blir kvar är i princip medicinteknik. Allt från förband, munskydd och handskar, till journalsystem och röntgenmaskiner, förklarar Anna Lefevre Skjöldebrand, vd Swedish Medtech som är branschorganisationen för svensk medicinteknik. I en panel med Johan Gustafsson, vd Visiba Care, Anette Åquist Falkenroth, läkare och e-hälsoexpert på konsultbolaget Knowit, Carolina Wallenius, vd Cerner SE och Anna Lefevre Skjöldebrand diskuterades farhågor, möjligheter och förutsättningar för framtidens hållbara sjukvård.

Att få klassas som ett medicintekniskt företag regleras i en EU-lagstiftning som precis genomgår en förändring. 

– Vi har i dag ett regelverk som är ett direktiv vilket innebär att varje land implementerar det i sin egen lagstiftning. Nu görs regelverket om och blir en förordning i stället. Det innebär att vi inte har en svensk lag utan en EU-lag som börjar gälla inom hela EU samtidigt och på samma sätt, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

Att regelverket görs om handlar dels om patientsäkerhet men även om en uppdatering som bättre speglar nutiden. Men det innebär strängare krav för leverantörerna. 

– Vi behöver förbereda oss för det blir strängare krav på oss som leverantörer. Nu är vi ett relativt stort bolag så vi har resurser att klara av detta men jag ser en ganska tuff utmaning för många av de mindre bolagen, menar Johan Gustafsson, vd Visiba Care som har utvecklat en mjukvaruplattform som hjälper hälso- och sjukvården att digitalisera delar av sina flöden.

Att det kan innebära en tuff utmaning för de mindre bolagen som har mer begränsade resurser håller Anette Åquist Falkenroth, läkare och e-hälsoexpert på konsultbolaget Knowit med om. 

– De mindre bolagen ska inte bli skrämda men de kan behöva hjälp. Det är viktigt att vi hittar sätt att förhålla oss gentemot detta så att vi inte stoppar upp innovationen utan verkligen får med oss de mindre bolagen.

– Att skapa ett öppet ekosystem där alla får plats och ska med är tricket inte bara för Sverige utan även globalt, säger Carolina Wallenius, vd Cerner SE som utvecklar grunden och infrastrukturen för digitaliseringen av hälso- och sjukvården.

Under våren har hälso- och sjukvården gjort digitala språng som mer eller mindre har framtvingats av den osäkra situation som samhället har befunnit sig i. Och det har gått undan.

– Vi som arbetat i branschen ett tag vet att det vanligtvis finns en väldig tröghet i införandet av nya digitala arbetssätt. Det vi sett senaste tiden är att det som vi förväntade oss skulle ta två år har man gjort på fyra veckor, säger Johan Gustafsson.

Men att det går fort kan även innebära att det blir fel, och eftersom det handlar om människors hälsa och våra skattepengar är möjligheten till att vara efterklok ganska begränsad. Men hur oroliga ska vi vara för att det har gått fort? Inte speciellt oroliga alls utan vi borde prata mer om möjligheter än faror.

– Alla dessa lösningar representerar fantastiska möjligheter. Det är en grund för att vi ska kunna bedriva vård framöver. För vi måste hitta nya sätt både att producera, distribuera och konsumerar vård. Man kan alltid vara rädd när det händer mycket väldigt snabbt. Inom vårdsektorn är evidens mycket viktigt, man vill att sakers nytta ska vara bevisad. Händer det mycket på en gång finns det en risk att det uppfattas som att evidens saknas och en misstänksamhet mot det som sker kan uppstå. Då man väljer att pröva många nya saker samtidigt så kan det slinka med några mindre bra saker och då riskerar vi en bakfylla och att man bara pekar på dessa exemplen, istället för att även se all den nytta som de goda lösningarna har gjort. Man ska mer prata möjligheter än faror, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

Att det gått undan den här våren är ingen nackdel menar Carolina Wallenius som har stor tilltro till att regionerna hanterar detta på ett bra sätt.

– Jag tycker att vi har kloka regioner. Jag kan tycka att det inte är någon större fara om det går lite fortare nu, för hittills har det tagit i snitt 17 år från uppfinning till implementerad innovation. Jag ser inte heller någon som helst risk att regionerna tappar huvudet för man har sina system och strukturer.

– Jag håller helt med om möjligheterna, säger Anette Åquist Falkenroth, Knowit. En av utmaningarna är att få in de nya lösningar i befintliga system. Det gäller att jobba med standardisering och så länge man håller sig till samma informatik och tekniska standarder blir det lättare för mottagaren att dra nytta av detta.

Men vårens digitaliseringssprång och den teknik som har möjliggjort detta representerar långt ifrån hela den medicintekniska branschen. Många av bolagen har haft en tuff vår med inställda planerade operationer och uteblivna upphandlingar. Förhoppningen är att den snabbhet som uppvisats under våren kan dröja sig kvar även sen.

– Gällande upphandlingar blir det intressant att se efterspelet till det som skett för man har under corona-våren inte haft formaliserade upphandlingar utan man har använd de möjligheter som har öppnats. Man har visat att man kan göra saker mycket snabbare. Om det lever kvar även efteråt är svårt att säga. Men jag hoppas att man ska ha sett möjligheterna, för upphandlingar har hittills inte varit innovationsdrivande i så stor utsträckning, menar Anna Lefevre Skjöldebrand.

Med många nya lösningar snabbt på plats i hälso- och sjukvården måste verksamheterna framöver se till att nyttomaximera tjänsterna när vardagen återvänder.

– Nu gäller det att se hur vi kan få mer värde av de tjänsterna som snabbt har rullats ut. Hur ändrar vi arbetssätten och drar mer nytta av funktionaliteten? Den resan hoppas jag att vi kan fortsätta med i ett lugnare och normalare skede, avslutar Anette Åquist Falkenroth.

Titta på hela paneldiskussionen från Techarenan Challenge här.

Lisa von Garrelts
lisa@techarenan.com

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.