“Intressant att se hur framtidstrenderna påverkats av pandemin”

Alexander Norén, SVT:s techkorrespondent och programledare för Ekonomibyrån.

Hur ser våra företag och arbetsplatser ut i framtiden och vilka trender kan man redan nu se? Vi frågade SVT:s techkorrespondent Alexander Norén i samband med hans deltagande på Techarenan Summit den 13 november.

Sedan en tid tillbaka nysatsar SVT på bevakning av tech och ekonomi. Ansiktet utåt för satsningen är Alexander Norén. Dels genom programmet Ekonomibyrån som startade 2020, men också som techkorrespondent med hela världen som arbetsfält.

Syftet är att följa och granska hur tech påverkar våra liv och förändrar alltifrån arbetsliv till socialt umgänge. Men vad ser Alexander Norén för trender redan nu? Hur kommer utvecklingen påverka vår vardag i arbetslivet och förutsättningarna för våra företag?

– Vad gäller framtidstrender, så tycker jag det är intressant att fundera på vilka trender som fanns innan covid-19, som nu påverkas av pandemin och hur mycket bestående effekter det blir av den, säger han.

På det digitala eventet Techarenan Summit deltog Alexander Norén i ett panelsamtal om globala megatrender som formar morgondagens företag. Se panelsamtalet i spelaren nederst på sidan.

1. Så jobbar vi i framtiden

– Den mest uppenbara är ju distansarbete. Tekniskt sett har det varit möjligt länge, men nu kastas vi in i det alla samtidigt av tvång, vilket är en sådan kritisk massa som krävs för att få vågskålen att tippa över. Kanske två steg fram och ett tillbaka, men ändå netto ett rejält kliv fram med en bestående effekt även när pandemin är över. Inte minst därför att det här nog inte blir sista pandemin… Enkäter och undersökningar pekar på att hybriden vi får i slutändan är nånting kring en-två dagar hemma.

– Det påverkar i sin tur affärsresandet. Det är nog rätt så många som upptäckt tidsvinsterna med att inte behöva resa till ett möte, och kommer försöka undvika att behöva tillbaka till det. Guldkort på flyget kanske ska ersättas med att samla poäng i Zoom istället som incitament?

– Det är också en fråga om rekrytering. Kan man arbeta mer flexibelt och inte måste bo nära kontoret, så kan man bredda rekryteringsbasen.

– Det ställer krav på ledarskapet. Det går inte att fortsätta styra genom kontroll och micromanagement (om man haft den ovanan) utan måste leda genom värderingar och att visa förtroende för medarbetarna. Fokus på vad man åstadkommer, inte hur många timmar det tog.

2. Automatiseringen

– En annan sak som lockdown fört med sig är en påskyndning av automatisering. Kan en robot packa varorna på Amazons lager, så är de mindre känsliga för anställda som måste stanna hemma. Drönare kan tänkas få sig ett uppsving av detta.

– Men hur långt kan den gå? Kommer AI och robotar stjäla våra jobb? Eller är de frälsningen från tråkiga arbetsuppgifter? Demografin spelar roll här: Åldrande befolkning med färre i arbetskraften gör att det egentligen kommer finnas ökat behov av arbetskraft. det driver upp löner, vilket skapar ökat incitament att automatisera. Netto kanske det både blir fler robotar och AI i kundtjänst, utan att det behöver bli större arbetslöshet. Vissa gamla jobb dör, och vissa nya typer av jobb skapas.

– Utifrån detta kommer trenden att vi behöver skola om oss och skola upp oss för att ha de rätta “skillsen” för att inte vara utbytbara av en algoritm eller robot. Hur gör vi det? Vems ansvar är det? Kan vi göra det genom att vidareutbilda oss på Youtube? 

3. Big Tech Break Up

– Det som händer nu i Washington och EU är det som verkligen kan ge drakarna en match. Det ska bli mycket spännande att följa amerikanska justitiedepartementets stämning mot Google som de menar missbrukar sin dominerande ställning på annonsmarknaden online. Ett rättsfall av historiska mått, och man får gå tillbaka till stämningen mot Microsoft på 90-talet för att se något liknande.

Johannes Lundberg
johannes@techarenan.com

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.