EU investerar i startups – tar andelar i svenska bolag: ”Hårdaste processen vi varit med om”
Bankerna skrattade åt Svea Solars tillväxtmål – nu omsätter bolaget 1 miljard
Satsningar på digital omställning är vägen till ekonomisk återhämtning

Omställningen till cirkulär ekonomi: ”Ett gyllene tillfälle för svenska teknikföretag”

När linjära affärsmodeller byts ut mot cirkulära finns stora affärsmöjligheter för svenska techbolag menar Elinor Kruse på Teknikföretagen.

– Produkter som produceras i Sverige har oftast hög kvalitet och lämpar sig väl för att användas om och om igen. Det här är ett gyllene tillfälle för svenska teknikföretag att hitta nya affärsmöjligheter, menar Elinor Kruse på Teknikföretagen.

Vi står inför ett paradigmskifte när linjära affärsmodeller byts ut mot cirkulära. Utmaningarna är flera men möjligheterna för svenska teknikbolag är stora. Högre resurseffektivitet och förlängda ekonomiska relationer till kunderna – det är vad cirkulär ekonomi handlar om för de som producerar varor och tjänster. Som ett exportberoende land där industrin spelar en stor roll måste resonemanget som förs i Sverige ses i ett globalt perspektiv.

– En stor del av den svenska konkurrenskraften kommer från teknikföretag där produkter säljs och förflyttas över hela världen. Handeln med produkter och tjänster baseras på globala värdekedjor och är centralt för företagen. Produktflödet i teknikföretag är kärnan i omställningen. Vi behöver arbeta med detta för att förstå den cirkulära ekonomin och för att kunna bygga nya affärsmodeller som gör att vi kan bedriva lönsamma affärer men med mindre materialåtgång, förklarar Elinor Kruse som är ansvarig för miljöfrågor vid branschorganisationen Teknikföretagen.

Initialt handlade cirkulärekonomi mest om avfallsfrågor men avfall är egentligen ett tecken på ett de cirkulära flödena och modellerna inte fungerar menar Elinor Kruse. Utvinning, användning, skrotning av produkter och senare avfallshantering leder till miljöpåverkan. 

– Om diskussionen handlar om avfall så betyder det att modellerna inte fungerar. Det yttersta tecknet på att flöden inte fungerar är nedskräpning, exempelvis plast i hav och på stränder. Syftet är att en cirkulär ekonomi ska leda till minskad miljöpåverkan i alla led. Cirkulär ekonomi ger verktyg och metoder för att bibehålla värdet av produkter och material och samtidigt minska miljöpåverkan. 

Är svenska teknikföretag bra rustade för en cirkulär ekonomi?

– Ja och det beror till stor del på att de billigaste produkterna med kort livslängd inte produceras här eftersom tillverkningskostnaderna skulle bli för höga. Produkterna som produceras i Sverige har oftast hög kvalitet och lämpar sig därför väl för att användas om och om igen. Det här är ett gyllene tillfälle för svenska teknikföretag att hitta nya affärsmöjligheter. Det gäller framför allt produkter som betingar ett högt värde. Nu gäller det att vaska fram möjligheterna och skapa affärer kring detta. Och det gäller att mot politiskt håll visa på vilka drivkrafter som leder till rätt förändring.

Finns det regulatoriska hinder som missgynnar och hindrar utvecklingen av cirkulär ekonomi?

 – Nej i nuläget ser vi inte några stora regulatoriska hinder, med undantag av kemikalieskatten som gör att det är dyrare att sälja en produkt två gången är att skrota den. Troligen kommer fler regulatoriska hinder eller flaskhalsar att bli synliga när fler företag med cirkulära affärsmodeller växer och blir stora.

Många globala bolag testar cirkulära modeller i mindre pilotprojekt. På så vis kan man småskaligt se om modellen fungerar och på sikt skala upp från ett lokalt försökt, till staden och sedan till att gälla alla av bolagets marknader.

– Ett av många intressanta exempel är Husqvarna som för något år sedan testade att ställa upp en delningsbox med trädgårdsredskap i Bromma. De boende kunde låna utrustning och betala för detta digitalt. Försöket har nu spridit sig till Australien. Detta är ett sätt att testa en cirkulär modell och se hur det tas emot av användarna.  

Elinor Kruse kallar omställningen för ett stort socialt experiment där vårt beteende och vår syn på att äga saker måste förändras. 

– Vi behöver oftast inte äga det som vi ska använda utan det går utmärkt att hyra eller låna resursen. Men det är en stark drivkraft i människor att vilja förnya sig och det är många gånger ett invant beteende att vilja köpa och äga saker. 

Vad är det som kommer att driva utvecklingen av den cirkulära ekonomin framåt?

– Det är klimatpolitiken. Materialpriserna kommer att förändras och påverka möjligheterna att tjäna pengar på det sättet som vi gör idag. Det kommer att driva fram ett behov av effektivare användning av material. Det kommer alltid vara pengar och affärskrafter som driver utvecklingen. 

Vilken roll spelar digitaliseringen i att omställningen ska lyckas?

– Digitaliseringen är en förutsättning. Tack vare digitalisering kan man samla kunskap på ett strukturerat sätt och optimera utnyttjandet av resurser. Delningsekonomi, som är en del av den cirkulära ekonomin, skulle inte vara möjlig utan digitalisering. 

Uppkoppling av produkter kan ge längre livslängd och bättre resursutnyttjande. Ett exempel är lastbilstillverkaren Scania som idag har runt en halv miljon uppkopplade fordon. Detta ger tillgång till data kring enskilda fordons behov av underhåll. Lastbilar kan i större utsträckning servas och underhållas utifrån behov och förhindra att en förslitningsskada uppstår som riskerar att göra bilen obrukbar under tiden den är på verkstaden. Det både ökar kundernas lönsamhet och deras resursutnyttjande och skapar ett mer effektivt och klimatsmart transportsystem.

Är det svårare att skala upp cirkulära affärsmodeller jämfört med linjära?

– Ja detta är svårare att skala upp. Bolagen idag tjänar sina pengar på de linjära affärerna och materialflödena. Det blir en stor utmaning för bolagens identitet när man ställs inför en ny ordning som inte bygger på att maximera försäljningen utan där man måste hitta en ny sorts kommersiell drivkraft. De bolag som är bra på innovation är de som kommer att klara detta bäst. Innovationskraft är centralt för att ställa om affärsmodell och här spelar startups en jätteviktigt roll. Många storbolag kommer att köpa upp starups för att köpa in den kraften och kunskapen i organisationen. 

Lisa von Garrelts
lisa@techarenan.com

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.