Så lyckas startups i samarbeten med storbolag

Gustav Lundberg Toresson, Memmo, Nanna Stranne, Sigmastocks, Filip Tröger, Flarie och Louise Nylén, Dynamic Code om lyckade samarbeten med storbolag.

Samarbeten med storbolag och industrin är en viktig del för ett startup-bolag. Men vad krävs egentligen för ett lyckat samarbete och att man, som den mindre aktören, ska känna sig som en vinnare? Vi har frågat fyra techentreprenörer.

Varje vecka ställer Techarenan News en fråga till aktuella ledare och aktörer inom tech, entreprenörskap, näringslivet och innovation.

Den här veckan handlar det om samarbeten mellan startups och storbolag. Vad är viktigast ur den mindre aktörens perspektiv, vad lockar ett större bolag att ta sig an ett startup-bolag och vad måste finnas på plats för ett lyckat samarbete?

Louise Nylén, vd, Dynamic Code

Louise Nylén, vd i Dynamic Code. Foto: Pressbilder.

Oavsett om man jobbar mot en större eller jämnstor part så behöver man agera på samma sätt, det vill säga med professionalism, flexibilitet och hög kvalité/service. 

Det som eventuellt skiljer sig när man har att göra med en större part är att man har väldigt lite möjlighet att påverka avtal och förutsättningar. Exempelvis är upphandlingsprocessen väldigt statisk och det finns varken utrymme för dialog eller misstag. Det är ofta ett omfattande regelverk kopplat till avtalet som man måste detaljstudera och ha koll på.

Det gäller också att ha en flexibel organisation och ha kontroll på sina egna processer och kostnader så att man kan agera och leverera kostnadseffektivt trots att den set-upen inte ser ut precis som man hade önskat, eller att risken är större än vad organisationen normalt är beredd att ta.

Gustav Lundberg Toresson, vd och medgrundare, Memmo

Gustav Lundberg Toresson, vd och medgrundare i Memmo. Foto: Pressbilder.

Det viktigaste för oss när det kommer till samarbete med storbolag:

  • Motparten låter väldigt engagerade anställda hålla i projektet från deras sida för att hålla samma tempo som det mindre bolaget.
  • Minimering av byråkrati.
  • Motparten kan vara tydlig med det de vill få ut av samarbetet.
  • Motparten visar ett stort intresse för det vi gör och köper in på visionen.
  • Motparten kan visa att de följer upp på vad de lovar och eftersträvar själva konkreta “asks”.

Nanna Stranne, vd och medgrundare, Sigmastocks

Nanna Stranne, vd och medgrundare i Sigmastocks. Foto: Pressbild.

Något som är viktigt är att det finns en affärsmässig fördel för bägge parter. Det ska med andra ord inte bara vara ett samarbete som skapar fin publicitet i media för det större bolaget. I så fall försvinner snart incitamenten för att fortsätta samarbetet, som antagligen har krävt både mycket tid och pengar från den mindre aktören.

Givet att parterna förstår vad som är viktigt för den andre kan det bli hur bra som helst. Säkerställ tidigt hur ni ska fortsätta att arbeta efter lansering, till exempel genom att göra en marknadsplan eller skriva in i avtalet hur ni ska arbeta för att vidareutveckla samarbetet.

Filip Tröger, vd och medgrundare, Flarie

Filip Tröger, vd och medgrundare i Flarie. Foto: Pressbilder.

Som mindre aktör för att få bra genomslag hos större bolag är mitt främsta tips att vara väldigt serviceminded och snabbfotad, alla har idag väldigt mycket på sitt bord och om man visar att man är väldigt enkla att jobba med och att man kan göra livet enklare för personen/bolaget på andra sidan så har man vunnit mycket.

Och tvärtom för att det ska vara värt att lägga mycket tid på de större bolagen så är min erfarenhet att det är viktigt att ha en engagerad person på andra sidan som man kan jobba tight med. Även fast mycket idag sköts digitalt och via Zoom-möten, så är relationen fortfarande en av dem absolut viktigaste delarna när man gör affärer.


Förra Veckans fråga handlade om den perfekta bolagspitchen. Läs artikeln här.

Johannes Lundberg
johannes@techarenan.com

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.