Tillgång till kapital och ökad efterfrågan när hållbarhet blir hjärtat i affärsmodellen

Per Långsved, Sverigechef Nordea. Karin Wessman, hållbarhetschef EKN. Azita Shariati, vd AniCura och Carina Silberg, hållbarhetschef Alecta. Foto: Tommy Fondelius.

Att arbeta med ESG och hållbarhet i affärsmodellen handlar både om att undvika onödiga kostnader som kan drabba investeringar men också om att det är en möjlighet till värdeskapande. Men man måste hitta kopplingen till lönsamhet annars riskerar det att bara bli ett tillfälligt projekt. – Är du som bolag inte med i hållbarhetsracet kommer du inte att ha tillgång till kapital, säger Per Långsved Sverigechef Nordea.

Från att vara något vissa sysslade lite med om det fanns tid, till att bli en hygienfaktor fram till idag då hållbara affärsmodeller i många fall är grunden till framgång och tillväxt. Synen på hållbarhet har förändrats.

– Hållbarhet är en grundförväntan hos våra kunder. Man förväntar sig att det är rent och ansvarsfullt. När vi ställer frågor om vilka hållbarhetsdimensioner som man tror kan ge bra avkastning för dig som kund för din pension då seglar klimatet högt upp. Det är alltså tydligt att klimat inte bara är ett hot utan också en möjlighet när vi ska skapa avkastning, säger Carina Silberg, hållbarhetschef på Alecta som förvaltar tjänstepension åt 35 000 företagskunder och 2,6 miljoner individer, under ett panelsamtal på Techarenan Bright.

Och utvecklingen går snabbt. Något som Karin Wessman, hållbarhetschef på EKN, Exportkreditnämnden, vittnar om. 

– Jag har arbetat med hållbarhetsfrågor i 20 år och jag har aldrig sett en sådan här hastighet tidigare. På EKN screenar vi tusentals exportaffärer för hållbarhetsrisker och möjligheter varje år. Svenska företag har ofta premiumlösningar som är mer hållbara men som kostar lite mer och det är ofta svårt att sälja in det till kunden. Nu ser vi en väldigt tydlig förändring. Både kunderna och finansiärerna efterfrågar hållbara lösningar. 

Går det att tjäna pengar på att vara hållbar?

– Ja, det har redan bevisats vid det här laget. Det handlar inte bara om att bevara vår värld utan även om att det är kommersiellt. Det börjar komma rakt in i hjärtat på alla affärsmodeller. Detta syns både när vi ger krediter till företag och stöttar dem i deras omställning eller i deras expansion ut i världen och när det kommer till vad våra kunder vill investera i. Är du inte med i det här racet så har du inte tillgång till kapital, säger Per Långsved Sverigechef Nordea.

Det kommer hela tiden ny lagstiftning inom hållbarhetsområdet och här ser Carina Silberg en viss förändring: 

– Hållbarhet har varit ett område som hela tiden gått lite före lagstiftningen. När någonting har funnits och tillämpats tillräckligt länge, blivit accepterat och blivit normen så kommer oftast lagstiftningen att följa med. Men just nu upplever vi på vissa områden att lagstiftningen faktiskt går att pusha fram lite snabbare.

Fördel att hänga med

Och när det kommer till lagstiftning och regelverk menar Karin Wessman EKN att det finns fördelar att hämta hem för mindre bolag.

– Det sker väldigt mycket inom området och även om alla lagar och regler kanske inte slår mot mindre eller mot medelstora bolag skulle jag uppmana alla att hänga med. Om du som ett litet bolag kan förklara för din kund eller din bank att din lösning ligger inom ramen för den gröna EU-taxonomin då har du ett mycket bättre läge. 

Ytterligare ett tips från Karin Wessman är att i affären hålla bra koll på dina kunder så att man inte går på några minor när man som bolag ger sig ut i världen med sin hållbara produkt. 

Men hållbarhet kan inte stå som ett ensamt begrepp, då riskerar det att rinna ut i sanden menar Azita Shariati, vd för Anicura.

– Man måste hittar kopplingen till lönsamheten annars så kommer det bara att bli ett projekt. Det handlar om långsiktighet, man måste hitta affärsnyttan, man måste göra business av det. 

Lisa von Garrelts
lisa@techarenan.com

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.