Dold potential – bolagens väg till framgång och överlevnad

Dold potential finns i de flesta organisationer, både privata och offentliga. Det handlar om tillgångar, resurser och kompetenser som kan vara värdefulla som vi inte har insett att vi har. Det menar Mattias Axelson, PhD och forskare vid Handelshögskolan. Foto: Håkan Målbäck och Shutterstock.

Att våga satsa på innovation utanför kärnaffären är nyckeln till uthållig framgång i en föränderlig värld. Det menar Mattias Axelson doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan. – De råder en missuppfattning om att kärnkompetens är samma sak som kärnaffär. Vi ska istället tänka på bolag som en portfölj resurser som är möjliggörare av affärer istället för ett fort som vi till varje pris ska upprätthålla.

Dold potential finns i snart sagt alla organisationer, både privata som offentliga. Det handlar om tillgångar, resurser och kompetenser som kan vara värdefulla som vi inte har insett att vi har. Som att omtolka befintliga resurser, exempelvis medarbetarnas kompetens eller att kombinera bolagets resurser men andra bolags resurser.  

– Ett exempel är Coop i Visby som hade ett enormt stort matsvinn som både kostade mycket pengar och var dåligt för miljön. Coop inledde ett samarbete med ett destilleri på Gotland som kunde tillvarata resterna av bröd och pasta. Idag finns Vodkan Spill på marknaden. Det är ett tydligt exempel på hur man lyckas omtolka befintliga resurser, i detta fall mat som skulle slängas, berättar Mattias Axelson.

Vidare kan hygienbolaget Essity nämnas. Under delar av pandemin konverterade en maskin, hittade nya samarbeten och använde materialet från sin ordinarie produktion till att istället tillverka ansiktsmasker. 

– Detta är väldigt tydliga exempel men jag menar att det finns betydligt mycket mer dold potential utanför kärnaffären än vad vi många gånger realiserar. Det är synd både för samhället och för aktieägarna. Det kan till exempel handla om att jag som bolag har en tillgång som jag inte använder men om jag delar med mig av den till dig så kan vi båda vinna på det. Du vinner genom intäkter för att du kunnat förädla eller använda tillgången i din verksamhet. Jag genom att jag får ersättning av dig. Historiskt sett är det så näringslivet har utvecklats, men det går ofta långsamt och fler kan göra mer.

Men hur påbörjar man detta arbete? Det kan många gånger vara svårt att se skogen för alla träd. Metodiskt arbete är nyckeln, precis som i allt annat innovationsarbete – förutsatt att det finns en drivkraft.

– Första steget är att fråga sig om man är intresserad av att undersöka om vi som organisation har dold potential. Det måste finnas en drivkraft och man måste vara nyfiken på att undersöka detta.

Mattias Axelson har under många år arbetat med forskning, utbildning och rådgivning där innovationsförmåga som skapar konkurrensfördelar varit huvudtemat. Med hjälp av innovation kan man som organisation upptäcka nya värden och tillgångar. Dessutom kan man få insikter om hur man kan förverkliga dem i syfte att skapa morgondagens affärer.

– Vi brukar prata om detta i två dimensioner där komplexitet återfinns på den ena axeln. På den andra axeln handlar det om ifall tillgångarna är interna eller externa. Tillgångar kan ha olika grad av komplexitet – från låg till hög. Även på den andra axeln kan tillgångarna variera. De kan vara helt interna, eller finnas mellan din organisation och en extern part. Exempelvis din branschkompetens och en extern aktörs produktionskapacitet. Eller så är tillgångarna helt externa. De olika situationerna kräver olika angreppssätt.

De flesta är medvetna om behovet av att förnya sin organisation för att överleva när omvärlden förändras. Trots det så är det få som verkligen gör något åt det. Man skyddar sin ursprungliga idé istället för att öppna upp inför nya möjligheter. 

– De råder en missuppfattning att kärnkompetens är samma sak som kärnaffär. Vi ska istället tänka på bolag som en portfölj resurser som är möjliggörare av affärer, istället för ett fort som vi till varje pris ska upprätthålla. Om du befinner dig i ett landskap och en bransch med snabba förändringar är det nästan oundvikligt att behöva leta efter bolagets dolda potential. Där utmanas snart sagt alla affärsmodeller, ingen är helt framtidssäkrad.

Etablerade bolag som är framgångsrika idag har använt sig av metoden med spjutspetsar som de testar mot en grupp kunder. Det handlar om nya affärskoncept som testas på marknaden i god tid, innan de gamla affärerna måste vara ersatta. 

– Att arbeta på det sättet gör att man har en förberedelse och att man hedgar sig mot överraskningar.

Ett vanligt sätt att förnya sig som stort och etablerat företag är att söka samarbeten med startups eller att köpa upp bolag. Det menar Mattias Axelson är bra, men det bör inte vara det första svaret på hur framtidens ska byggas.

– Det är lite synd för ofta finns det redan en dold och outnyttjad potential i den egna organisationen. Att bara söka sig utåt för förnyelse tyder på dåligt självförtroende. Man ska inte gå över ån efter vatten utan först fråga sig vad som kan hjälpa oss i framtiden och vad av detta som vi faktiskt kan lösa själva. 

För startups är det däremot annorlunda. De behöver inte tänka dold potential för de är i ständig förändring. Att misslyckas med sin första idé och gå vidare till plan B är mer regel än undantag för startups. Det handlar hela tiden om att använda den potential och de tillgångar som finns i bolaget men kanske på ett nytt sätt. 

– Däremot är det smart av etablerade bolag att omge sig med startups. Dels kan det hjälpa till med att försöka se verksamheten med nya fräscha ögon. Dels är det så att en dold potential kan bli en avknoppning i form av en startup och då är det bra att redan känna till ekosystemet, menar Mattias Axelson. 

Mattias kommer att delta på Esatto Talks den 7 september klockan 10:00-11:15. Där kommer han tillsammans med Jenny Elfsberg, innovationschef på Vinnova, prata om hur man med innovation kan hitta potentialen för sitt företag och vad företag som lyckas med detta egentligen gör. Esatto talks är kostnadsfritt och ni kan läsa mer om den digitala föreläsningen och anmäla er här.