Krönika: Behöver vi tänka om och tänka nytt kring ingenjörskompetens?

Hesam Kangarlou, affärsområdeschef Teknik och Martin Persson, affärsområdeschef IT. Båda på Academic Work. Foto: Pressbilder.

Detta är en kommenterande text. Åsikter och analyser är skribenternas egna.

Det finns höga förväntningar på ingenjörer som yrkesgrupp, både i hur många de behöver bli och vad de ska tillföra samhället. Kompetensbristen inom området blir alltmer akut. Är det dags att tänka om och tänka nytt kring vad ingenjörskompetens betyder för att säkra vår framtid? Det frågar sig Martin Persson, affärsområdeschef IT och Hesam Kangarlou affärsområdeschef Teknik på Academic Work.

Kompetensbristen inom IT- och tekniksektorn är ett av de största hindren för företag att nå sina tillväxtmål. Den hämmar Sveriges möjlighet att driva digitalisering, innovation och grön omställning.

Inflödet av nyexaminerade ingenjörer täcker med nöd och näppe upp för pensionsavgångarna. Det är inte tillräckligt många som väljer en ingenjörsutbildning och av dem som faktiskt utbildar sig är det alldeles för få som examineras. Man kan tyvärr konstatera att samhället inte lyckats attrahera tillräckligt många unga personer att välja och fullfölja denna karriärväg.

I ett tidigt skede på ingenjörsutbildningarna blir det uppenbart att många studenter saknar tillräckliga matematikkunskaper, vilket universitetsväsendet pekar ut som en av orsakerna till avhopp. I ett senare skede, plockas upp till varannan student upp av hungriga arbetsgivare redan innan de tagit examen. Det har tagits initiativ att försöka skapa förändring och öka kapaciteten inom akademin, exempelvis genom att utöka antalet platser på utbildningar inom bristyrken. Tyvärr har dock Riksrevisionen konstaterat att det inte ger avsett resultat.

Det som företag värderar i en person som gått en ingenjörsutbildning är ofta problemlösningsförmåga, ihärdighet och att personen avslutar det den påbörjar. Vår erfarenhet är dock att dessa förmågor går att hitta i en mycket bredare målgrupp än hos endast ingenjörsutbildade.

Bör man ändra synen på vem som är en ingenjör?

När chefer idag rekryterar och ställer krav på att vara utbildad ingenjör, grundar det sig ofta i att ”det känns tryggt” och man vet vad man får, men inte nödvändigtvis för att de kommer med specifika färdigheter som krävs för tjänsten.

“Företag bör fokusera på de kompetenser som krävs för arbetet”

Det råder inget tvivel om att vissa verksamheter, som exempelvis inom forskning och utveckling, kräver specifika kunskaper som man lär sig på en ingenjörsutbildning. Men enligt vår erfarenhet, av att ha arbetat med tusentals bolag inom IT- och tekniksektorn, ställer man för många gånger upp ingenjörskravet bara för att vara på den säkra sidan. Inte sällan är den rekryterande chefen själv ingenjör.

Vi anser att företag bör fokusera på de kompetenser och färdigheter som krävs för att de ska klara av de arbetsuppgifter som ska utföras, i stället för att låsa sig vid krav på en specifik utbildning. HR bör få en större roll i att dissekera kraven på vilken kompetens som krävs för enskilda tjänster.

Är det verkligen en utbildad ingenjör som krävs för att klara av den aktuella tjänsten?

Genom att ställa sig den här fråga, kan kravbilden skifta över från specifika utbildningar till kompetenser och färdigheter, vilket kan leda till att företag får det lättare att rekrytera.

Martin Persson, affärsområdeschef IT, Academic Work
Hesam Kangarlou affärsområdeschef Teknik , Academic Work


Se Hesam Kangarlou i panelsamtalet: “Framtidens ingenjörer – hur kan vi möta det omättbara behovet av ingenjörskompetens?” hos Techarenan i Almedalen. Panelen sker på tisdagen 5/7 kl. 13.30.

Se hela programmet för eventet Techarenan Bright i Almedalen här.

Redaktionen

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.