TechSverige om nya regeringens budget: “Både ris och ros”

Christina Ramm-Ericson, näringspolitisk chef på TechSverige och Elisabeth Svantesson, finansminister. Foto: TechSverige/Frankie Fouganthin.

Det är inte helt tydligt vad regeringen Kristerssons budget betyder för techbranschen: “Det finns ett antal positiva inslag, men vi ser inte de långsiktiga planerna för att lösa de stora utmaningarna”, säger branschorganisationen TechSveriges näringspolitiske chef, Christina Ramm-Ericson.

Den 8 november släppte Sveriges nya regering sin första budgetproposition till riksdagen. Det var en försiktig Elisabeth Svantesson, nytillträdd finansminister, som presenterade budgeten och varnade för hårdare ekonomiska tider.

Och det är just försiktighet som är ledordet när techföretagens branschorganisation TechSverige har försökt utläsa vad den nya budgeten betyder för just techbranschen.

– Rent generellt är det en försiktig budgetproposition som präglas av högre inflation och en kommande lågkonjunktur. Vi ser en del bra och en del mindre bra förslag från vårt perspektiv, men saknar egentligen stora reformförslag inom vårt område, säger Christina Ramm-Ericson, näringspolitisk chef hos TechSverige.

Budgetens uppsidor för tech

På den positiva sidan märks bland annat ett riktat elstöd och ett högkostnadsskydd för elintensiva företag, satsningar som däremot finansieras utanför budgeten via, så kallade, flaskhalsintäkter i energisystemet.

Men även mer medel till handläggningstider hos Migrationsverket välkomnas eftersom kompetensförsörjning, bland annat via internationell kompetens, är en prioriterad fråga för TechSverige.

– Tittar man specifikt på arbetstillståndet så har det utlovats tio dagar, men många gånger kunnat dröja upp till tre månader, säger Christina Ramm-Ericson.

Samtidigt larmar flera företagare och experter via Svenskt Näringsliv att byråkratin för arbetskraftsinvandring ökar med den nya regeringen. Bland annat via ett lönegolv på medianlönen 33 200 kronor.

– Vi vill ha ett lönesystem som bygger på de kollektivavtalade lönerna och ingenting annat. Vi tycker att frågan ska ses ur ett kompetensförsörjningsperspektiv där företagens konkurrenskraft är i centrum, säger Patrik Karlsson, expert inom kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Inga tydliga vinnare och förlorare

På den negativa sidan saknar TechSverige en tydligare koppling till techbranschens digitala lösningar och samhällets gröna omställning samt utmaningar inom välfärdsområdet.

Finns det några tydliga vinnare och förlorare inom techsfären kopplat till budgeten?

– Jag tycker det är svårt att se några tydliga vinnare och förlorare. Det är generellt lite tunt med stora reformförslag inom vårt område i budgeten, säger Christina Ramm-Ericson.


Plus och minus i budgeten för techbranschen

Plus:

  • Fortsatt stöd för att hela landet ska ha tillgång till snabbt och stabilt bredband.
  • Riktat elstöd och högkostnadsskydd för elintensiva företag.
  • Mer medel till Migrationsverkets handläggning.
  • Satsningar på cybersäkerhet och TechSverige hoppas på fler samarbeten mellan Nationellt center för cybersäkerhet och näringslivet.
  • En produktivitetskommission ska tillsättas för att göra en samlad analys om den svenska ekonomins konkurrenskraft. Där hoppas TechSverige på att digitaliseringens möjligheter stärks.
  • Ett implementeringsråd ska tillsättas för att minska administrationsbörda för företag. Där har TechsSverige sedan tidigare drivit att lagstiftning på EU-nivå ska prioritera “Think small first”.

Minus:

  • Inga långsiktiga stöd för att lösa stora frågor inom branschen.
  • Inga extra satsningar på kortare och effektiva utbildningar för att underlätta kompetensomställning.
  • Slopad skattesänkning på datorhallar.
  • Få kopplingar till digitala lösningar inom klimatomställningen och effektivisering av välfärdsområden som vård och skola.
Johannes Lundberg
johannes@techarenan.com

Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss

Skriv ut

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.